Kollaborativt Lärande

med undervisningen I centrum

Om skolutvecklingen ska ha effekt på elevernas lärande måste lärarnas lärande ta sin utgångspunkt i undervisningen. I det kollaborativa lärandet utvecklar en grupp lärare gemensamt undervisningen i ett ständigt undersökande och utvecklande av elevernas lärande, ett kontinuerligt ”laborerande”. För detta har jag, tillsammans med lärare på tre skolor, utvecklat en ”lärcykel” som jag gärna delar med mig av och som kan anpassas och vidareutvecklas i relation till en skolas behov.

Leda undervisnings-

utveckling

för förstelärare, ämnesansvariga, arbetslagsledare med flera.

Att leda professionellt lärande kräver särskilda förmågor. Det är viktigt att huvudförståelsen inte blir att vara expert inför sina kollegor. Istället bör ledning av lärares lärande ses som att främja en organisatorisk snarare än individuell kompetens i gruppen. Lärledaren är inte den som ska utveckla andra, hen ska leda andra i ett lärande så att alla blir delaktiga i skolutvecklingen.

Lektionsobservationer som kraft 
i kollegialt lärande

Vi behöver bli bättre på att besöka varandra i undervisningen men kollegiala observationer är inget självändamål. För att kollegiala observationer ska vara meningsfulla behöver de vara förankrade i det lärande om undervisningen, i det som vi gemensamt i arbetslaget eller i ämnesgruppen strävar efter att utveckla. När jag besöker min kollega observerar jag inte vad min kollega gör utan vad som händer i elevernas lärande när vi genomför den undervisning vi planerat. 

Pedagogiskt ledarskap

för rektorer

I de skolor där man organiserar för lärande, har arbets- och ämneslag en lärande funktion. Man lär kring elevernas lärande med hjälp av gemensamt delade strukturer och man planerar för lektioner och arbetsområden med hjälp av metoder som gör att alla ”tvingas” vara delaktiga i skolutvecklingen. I organisationer som fungerar på detta sätt blir alla bärare av det pedagogiska ledarskapet. Det skapar inte samma utvecklingskraft om jag är den enda som ger direkt återkoppling till mina pedagoger. Jag måste skapa strukturer som ger förutsättning för ständig återkoppling i arbetet. En återkoppling som sker pedagoger emellan, i deras vardag, med fokus på den/de utvecklingsfrågor som är centrala i skolutvecklingen. På detta sätt får vi möjligheter att bedriva ett kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete.

Att göra analyser som leder vidare

ett kvalitetsarbete värt namnet

Att göra analyser av en skolas resultat är med nödvändighet kopplat till en skolas kvalitetsarbete. Tanken är ju att dessa analyser ska leda till utveckling av framförallt undervisningspraktiken. Men, om vi bara analyserar de resultat, den data, ”som kan räknas” (betyg, resultat på nationella prov, screeningar mm) ger det ingen information om vad som är orsaken till att något fungerar eller varför vi har problem. Min erfarenhet är att vi är duktiga på att följa upp olika typer av data men att förklara varför vi har de resultat vi har är inte lika vanligt. Att dessutom få till den där verkliga förbättringen i undervisningen handlar inte främst om att ”göra mer eller mindre” av något. Vi kan inte heller nöja oss med att förändra, vi behöver veta att vi gör rätt förändringar. 

Min master om förutsättningar för lärares kollaborativa lärande

​

Vi vet idag att ett av skolutvecklingens viktigaste redskap är ett framgångsrikt kollegialt lärande. Enligt forskning är den typ av kollegialt lärande som har positiva effekter på elevers lärande kollaborativ. Hargreaves och O´Connor (2018) definierar det kollaborativa lärandet som att lärarna upprepande och cykliskt gemensamt undersöker problem och möjligheter i sin undervisning i syfte att förbättra den. Detta kollaborativa undersökande är inbäddat i undervisningen varje dag och som redskap används till exempel fastlagda samtalsstrukturer, gemensamma verktyg och överenskomna protokoll.

I januari 2020 tog jag en Master i utbildningsledarskap vid Göteborgs universitet. I min avslutande uppsats om 30 poäng undersökte jag hur förutsättningar för ett kollaborativt lärande bör se ut.