PLUS PILS OMRÅDEN 

Kollaborativt Lärande

- med undervisningen i centrum 

Om skolutvecklingen ska ha effekt på elevernas lärande måste lärarnas lärande ta sin utgångspunkt i undervisningen. I det kollaborativa lärandet utvecklar en grupp lärare gemensamt undervisningen i ett ständigt undersökande och utvecklande av elevernas lärande, ett kontinuerligt ”laborerande”. För detta har jag, tillsammans med lärare på tre skolor, utvecklat en ”lärcykel” som jag gärna delar med mig av och som kan anpassas och vidareutvecklas i relation till en skolas behov.

 

Vi behöver göra undervisningen, det kollaborativa lärandet, det systematiska kvalitetsarbetet, kompetensutvecklingen och skolutvecklingen till delar av en och samma process. Undervisningen och lärarnas lärande om elevernas lärande utgör ”skolutvecklingens nav” och det måste ha sin utgångspunkt i analyser av kontinuerliga observationer (data) av elevernas lärande. Jag jobbar med att skapa evidens (vetenskaplig förankring) i det kollaborativa lärandet. Genom att utveckla undervisningen med hjälp av det vi får syn på i klassrumsobservationer, bygger vi en beprövad erfarenhet.

Processledarskap

-för professionellt lärande ( för förstelärare, ämnesansvariga, arbetslagsledare m.fl.)

Att leda professionellt lärande kräver särskilda förmågor. Det är viktigt att huvudförståelsen inte blir att vara expert inför sina kollegor. Istället bör ledning av lärares lärande ses som att främja en organisatorisk snarare än individuell kompetens i gruppen. Lärledaren är inte den som ska utveckla andra, hen ska leda andra i ett lärande så att alla blir delaktiga i skolutvecklingen.

Lärandet ska karaktäriseras av ett systematiskt undersökande med elevernas lärande i centrum. Skolutveckling består inte av enskilda projekt. Här samarbetar istället nyfikna kollegor för att kontinuerligt identifiera behov och prova metoder i utvecklandet av elevernas lärande. Den som leder denna professionsutveckling måste ha kompetens att leda detta som kallas kollaborativt lärande. Det innebär att kunna skapa strukturer som främjar lärande och välja rätt metoder avseende det vi ska lära kring. En lärledare ska också ha förmåga att analysera var gruppen befinner sig socialt. Det behövs för att kunna avgöra vilka ledarstrategier som är lämpliga att använda sig av för att ”ge gruppen det den behöver” just där och då.

Lektionsobservationer som kraft 

- i kollegialt lärande

Vi behöver bli bättre på att besöka varandra i undervisningen men kollegiala observationer är inget självändamål. För att kollegiala observationer ska vara meningsfulla behöver de vara förankrade i det lärande om undervisningen, i det som vi gemensamt i arbetslaget eller i ämnesgruppen strävar efter att utveckla. När jag besöker min kollega observerar jag inte vad min kollega gör utan vad som händer i elevernas lärande när vi genomför den undervisning vi planerat. 

 

Vi kanske bestämt oss för att testa en metod som vi tror tillfredsställer de behov eleverna har för att förstå något mer effektivt. Jag observerar därför inte hur min kollega genomför det hela utan jag har snarare fokus på vilken effekt metoden har på elevernas möjligheter att lära. Dessa kollegiala observationer har jag sedan länge ägnat mig åt att utveckla och implementera tillsammans med lärare inom olika skolformer. Ett exempel på en viktig metod i dessa observationer kan vara att filma eleverna. Filmen kan sedan användas som ett underlag för gemensamma reflektioner kring vad vi behöver utveckla eller hur vi ska planera för nästa steg i elevernas lärprocess.

Pedagogiskt ledarskap

- för rektorer

Ett pedagogiskt ledarskap utövas inte främst i relation till enskilda pedagoger. Det handlar snarare om skapandet och upprätthållandet av en lärande organisation. I mitt rektorskap har jag skapat strukturer kring följande dimensioner: uppgiftsinriktning – att skapa ett tydligt fokus på och en gemensam förståelse för de utvecklingsfrågor som är aktuella för en skola, processinriktning – att implementera de strukturer och metoder som utmanar och utvecklar förståelser inom dessa frågor samt slutligen relationsinriktning – att skapa ett öppet lärklimat där tydliga mötesstrukturer ger trygghet och deltagande. 

 

I de skolor där man organiserar för lärande, har arbets- och ämneslag en lärande funktion. Man lär kring elevernas lärande med hjälp av gemensamt delade strukturer och man planerar för lektioner och arbetsområden med hjälp av metoder som gör att alla ”tvingas” vara delaktiga i skolutvecklingen. I organisationer som fungerar på detta sätt blir alla bärare av det pedagogiska ledarskapet.

Det skapar inte samma utvecklingskraft om jag är den enda som ger direkt återkoppling till mina pedagoger. Jag måste skapa strukturer som ger förutsättning för ständig återkoppling i arbetet. En återkoppling som sker pedagoger emellan, i deras vardag, med fokus på den/de utvecklingsfrågor som är centrala i skolutvecklingen. På detta sätt får vi möjligheter att bedriva ett kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete.

Meritering av förstelärare

- för rektorer

Huvudsaklig tyngdpunkt i meriteringen ligger på att göra undervisningsobservationer utifrån vilka en oberoende analys och bedömning av lärarens särskilda yrkesskicklighet görs. Underlag för denna analys utgörs också av uppföljande samtal efter lektionen och en intervju där förstelärarens bild av och förutsättningar för uppdraget identifieras. Hänsyn tas till lärarens skriftligt formulerade motivering till dennes önskan om att inneha uppdraget. En förstelärare bör inte bara vara skicklig i att iscensätta elevernas lärande, hen behöver också ha förståelse för och äga strategier kring hur undervisning kan utvecklas kollegialt.

 

Meriteringen bedömer naturligtvis också om detta står i överenstämmelse med de intentioner som formulerats i Lgr 11 och Gy11 samt gängse forskning. Som underlag för undervisningsobservationerna används en egen bearbetad upplaga av Skolinspektionens observationsprotokoll.  I meriteringen av en huvudmans förstelärare blir synen på skolutveckling och hur man ser på förstelärarens roll i denna, tydlig. Som en del av meriteringsprocessen erbjuds därför en analys av utvecklingsbehov kring förstelärarskapet, lärares lärande och skolutveckling i kommunens eller koncernens skolor. Denna analys delges huvudmannen vid meriteringsprocessens slut. Där ges också förslag på strukturer och metoder för utveckling av förstelärarnas funktion så att den på bästa sätt främjar skolutvecklingen.

Lena Göthe Plus Pil Skolutveckling AB  

Kungsbroa 8  / 47144 Åstol Sverige

E-post: lena.gothe@pluspil.se

Tel: +46 (0)70-517 81 01

  • Black Twitter Icon